petjo

www.ocdforbundet.se - Ananke

www.attention-riks.se

www.socialstyrelsen.se

http://www.socialstyrelsen.se/regelverk/lagarochforordningar/socialtjanstlagen(sol)

Definition av missbruk och beroende

Missbruk är när man gång efter gång ställer till det för sig genom att använda en drog. Beroende är när man inte längre klarar av att styra intaget av en drog.

Missbruk (DSM IV)

I det system som tagits fram för att tydligt kunna ställa diagnos på patienter med psykiska besvär (DSM-systemet), ska minst ett av följande påståenden gälla under en och samma 12-månadersperiod:

1.  Att vid upprepade tillfällen ha använt en substans, så att man misslyckats med att klara av sina skyldigheter i hemmet, skolan eller arbetet.  

2.  Att ha upprepat bruket i situationer där det medför stora risker för fysisk skada, t.ex. rattfylla.

3.  Att vid upprepade tillfällen ha haft problem med rättvisan, t.ex. polisen, på grund av droger.

4.     Att ha fortsatt med drogbruket trots att det givit upphov till återkommande sociala problem p.g.a. drogeffekterna.

5.     Att symtomen aldrig uppfyllt kraven för beroende av drogen enligt vad som krävs, se nedan.

Beroende (DSM IV)

Minst 3 av följande situationer ska gälla under en och samma 12-månadersperiod för att diagnosen Beroende ska slås fast:

1.     Det sker en tillvänjning (toleransutveckling), med antingen behov av en påtagligt ökande mängd  för att få effekt eller minskad effekt vid ett fortsatt bruk.

2.     Det uppstår typiska abstinenssymtom eller att bruket fortsätter för att undvika sådana symtom.

3.     Drogen används i större mängd eller under längre tid än man tänkt sig från början.

4.     Man har ständigt en önskan att minska intaget.

5.     Drogbruket ägnas mycket tid.

6.     Drogbruket påverkar viktiga sociala aktiviteter.

 7.     Drogbruket fortsätter trots kunskap om skadeeffekterna. 

Källa: http://www.fass.se/LIF/lakarbok/artikel.jsp?articleID=4242

Ämnet Droger innefattar en mängd olika preparat som skiljer sig både i utseende och effekt. Ett gemensamt drag är dock att alla kan skapa ett beroende hos individen och medföljande negativa konsekvenser av olika grad.

Här följer en kort information om de vanligste drogerna, deras verkningsområden och effekt. Det finns även gott om länkar till andra sidor för dem som vill fördjupa sig ytterligare.

Hallucinogener

(Atropin, Cannabinoider, MPCP = Extacy, LSD, Mescalin, PCP, PMA)

Ruset:

LSD; Mescalin, PMA = tremor, muskelspasmer, hallucinationer, syndisortioner, tidsdisortioner, förändrad kroppsuppfattning. Sammansmältning av olika sinnesintryck, t.ex. se musiken, höra färger.

PCP, Atropin, Extacy = intensiv eufori (särskilt extacy), overklighetskänsla, dissociation från omgivningen, känsla av viktlöshet, tidsdisortioner, illusioner.

Toleransutveckling:

Utveckling av ”Takyfylaxi”, hallucinogena effekten försvinner (gäller LSD, PCP, Mescalin, psylocibin, MPCP), korstakyfylaxi utvecklas.

Beroendeutveckling:

• Centralstimulerande medel
• Narkotiska smärtstillande
• Sedativa-hypnotika
• Nikotin
• Lösningsmedel

Nyttiga länkar

www.drugsmart.com

Droger och hjärnan

http://www.drugsmart.com/cms/artikel/faktasidan

Alkohol

  http://www.can.se/Drogfakta/Alkohol

Amfetamin och kokain

http://www.can.se/Drogfakta/Amfetamin-och-kokain

Bensodiazepiner

http://www.can.se/Drogfakta/Bensodiazepiner

Blandmissbruk

http://www.can.se/Drogfakta/Blandmissbruk

Cannabis, hasch och marijuana

http://www.can.se/Drogfakta/Cannabis

Rådgivningsbyrån i Lund har specialicerat sig på just cannabis. De har även utvecklat ett självhjälpsprogram http://www.droginfo.com/haschguiden.shtml för dem som vill sluta använda cannabis. Besök deras hemsida på www.droginfo.com för mer information. På sidan  http://www.droginfo.com/fakta.shtml hittar du flera länkar med info om cannabisets effekter och skadeverkningar inom olika områden.

Heroin, morfin och opium

http://www.can.se/Drogfakta/Heroin-och-andra-opiater

Dopning

http://www.can.se/Drogfakta/Dopning

http://www.dopingjouren.nu/

Ecstasy

http://www.can.se/Drogfakta/Ecstasy

GHB

http://www.can.se/Drogfakta/GHB

Kat

http://www.can.se/Drogfakta/Kat

LSD, meskalin, psilocybin och PCP

http://www.can.se/Drogfakta/LSD

Sniffning

http://www.can.se/Drogfakta/Sniffning

Tobak

http://www.can.se/Drogfakta/Tobak

Vattenpipa

http://droginfo.com/pdf/ATAD_Foreb_parm_Fakta_Vattenpipa.pdf

Några av de främsta behandlingsmetoderna vid missbruk/beroende:

12-stegsbehandling

KBT – kognitiv beteendeterapi med fokus på missbruk

Motivationshöjande behandling (MI)

CRA-behandling

Kort intervention

Familjeterapi med fokus på missbruk och beroende

Vad krävs för att öka chansen för framgångsrik behandling?

Utredning och bedömning

Beslut om lämpliga insatser

Plan för genomförande/individuell plan

Genomförande, behandlingsarbete

Uppföljning

Viktigast av allt: MOTIVATION

www.kvinnoteket.se

Alkohol är ett naturligt inslag i många människors liv och en del av vårt samhälle och kultur. Det kan därför vara svårt att veta var gränsen går mellan normal alkoholkonsumtion och risk-/problemkonsumtion. Alkohol är ett sederande ämne och tillfredsställe samma område i hjärnan som t.ex. heroin och bensodiazepiner (lugnande tabletter).

Tiamin vid abstinensbehandling.

Allvarlig vitaminbrist till följd av långvarigt alkoholmissbruk kan leda till bestående hjärnskador (Wernicke-Korsakoff syndrom)

Farmakologisk behandling:

Antabus (verksamt ämne är Disulfiram)

Campral (verksamt ämne är Akamprosat)

Naltrexon (även verksamt ämne)

Läs mer:

www.iq.se

http://www.can.se/Drogfakta/Alkohol

Föreställ dig att ditt behov av bekräftelse är en hink. För att du ska känna dig bekräftad och nöjd måste hinken i alla fall vara fylld till lite mer än till hälften. Föreställ dig nu vad som händer om det är hål i botten av hinken. Ju större hålet är desto svårare är hinken att fylla.

En person med dålig självbild och svag självkänsla har ofta ett större behov av bekräftelse än en person som är trygg med sig själv, har stark självkänsla och en bra självbild. Personen med svag självkänsla försöker ofta kompensera det med att söka bekräftelse på olika sätt. Det kan vara genom topp-prestationer inom arbetet, jaga högsta betyg i skolan, vara snyggast eller söka bekräftelse genom kärlek. Samma fenomen i en annan variant är att söka bekräftelse inom den kriminella världen, man försöker vara farligast, modigast eller tar steroider och tränar för att bli störst. Behovet av bekräftelse från omgivningen är detsamma, man väljer bara olika sätt. För att återgå till liknelsen med hinken kan man enkelt uttrycka det med att ju större hål det är i botten desto mer extrem och intensiv blir jakten på bekräftelse. Problemet med ett stort hål i botten är att det aldrig går att fylla hinken tillräckligt för att hinna slappna av, eftersom bekräftelsen rinner ut i samma takt som den fylls på. Så vad är lösningen på det här?

Laga hålet i botten.

En lösning är att byta fokus från att söka bekräftelse hos andra till att vända uppmärksamheten mot sig själv. En person med stort bekräftelsebehov lägger ner väldigt mycket tid och energi på att anpassa sitt beteende för att få den uppmärksamhet av omgivningen som man tror sig behöva. Lägg istället ner samma energi, tid och koncentration på att ta reda på vad du själv vill, vad du själv är intresserad av och framförallt träna dig på att känna att du har ett eget värde som människa. Du är lika mycket värd som andra människor. Du behöver inte prestera mer än alla andra för att berättiga din existens. Du har samma självklara rätt att tänka på dig själv, ditt eget välbefinnande och förverkliga dina drömmar som alla andra människor. Om dessa tankar känns omöjliga så fundera över vad som gör dig så unik och speciell att andra regler gäller för dig än alla andra.

Den enda människan du med all säkerhet du vet att du kommer att leva med resten ditt liv är du själv. Den viktigaste av alla relationer att vårda är därför relationen till dig själv.

Ditt eget liv lever du bara en gång. Andras liv lever du aldrig.

En halv tanke leder till ett halvt resultat. En halv tanke lämna andra hälften till slumpen. En halv tanke innebär att du bara tar ansvar för halva resultatet. Andra halvan har du ingen kontroll över. En halv tanke ger andra människor möjlighet att styra den andra halvan. En halv tanke ökar risken att du blir besviken över resultatet.

Tänker du en tanke hela vägen innebär det att du tar fullt ansvar för den och därmed nästan har full kontroll/makt över resultatet. En hel tanke ger dig en större känsla av kontroll och därmed ger du dig själv större makt och möjlighet att kontrollera resultatet. Du förbättrar din självkänsla, självrespekt, självtillit och chansen att du blir nöjd med resultatet ökar markant.